Last Days of April (Debaser)

"Last Days of April, eller LDOA som det oftast förkortas består av stockholmsmusikern Karl Larsson. Karl debuterade med LDOA redan 1997 med ett självbetitlat album. Sen dess kan man väl säga att musiken gått mer och mer från frustrerad emo till välproducerade poplåtar. 2007 släpptes "Might as Well". (Från debaser.se)

Jag vet inte vem som skriver inläggen om banden på Debasers hemsida, men när han skriver att det numera är poplåtar som LDOA skriver slår han huvudet på spiken. Skivan Might as Well är sprängfylld med dem, från början till slut. Och det är verkligen inget fel på det! Skivan gick om och om igen strax efter att den släpptes.

Det var skönt att höra, när Karl och gänget började spela, att de lät i stort sett precis som på skivan. Öppningsspåret från skivan, Lost and Found spelades först, och jag som inte lyssnat på skivan på ett tag kände direkt att detta kunde bli bra!

Vad jag tänkte på under spelningens gång var dock att LDOA fortfarande såg ut som emo-artister där det stod och körde sina poplåtar. Håret i ögonen och blicken ner i marken. Jag tycker personligen inte att det är något fel på det men på en lördagskväll mitt i röjjedanstidsklockslaget hade det nog mått bra med lite mer action!

Så, för att sammanfatta: Nöjd, kul att höra, men lite mer Forest and Crispian och primalskrik åt folket!

Ett klipp från när de spelade i Singapore får avsluta.